Genealogy, Archives and Uses of the Past
Nu har jag haft min presentation på ACHS 2016 och jag är glad för att det gick så bra! Det kom inte så mycket folk, men de som kom verkade intresserade och stannade. Egentligen var det meningen att jag skulle prata om mitt paper i tjugo minuter och sedan ha en tio minuters frågestund, men personen som skulle ha varit efter mig kom aldrig, så jag fick trettio minuter extra för diskussion. Vilken lyx! Det blev ett jättebra samtal där alla som kommit deltog och jag fick många intressanta frågor och nya idéer om hur jag kan utveckla min forskning.
Mitt paper hade titeln "Genealogy, Archives and Uses of the Past" och bygger på min nyligen påbörjade forskning kring släktforskning och arkivpedagogik. Studien bygger på en kvalitativ analys av olika arkivs och släktforskningsorganisationers hemsidor samt på intervjuer jag genomfört med arkivarier vid ett par svenska arkiv. Som grund för analysen ligger teorier om historieproduktion, historiebruk och historiemedvetande i kombination med teorier om lärande och kulturarvspedagogik.
Arkivpedagogiken är kanske den gren inom kulturarvspedagogiken där det finns minst forskning. Jag introducerades för arkivpedagogikens grundstenar när jag arbetade på Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik (NCK) vid Jamtli/Landsarkivet i Östersund. Arkivpedagogiken har genomgått stora förändringar de senaste åren till följd av det ökade intresset för släktforskning och arkivens anpassning till en ny målgrupp.
I mitt paper diskuterar jag hur släktforskning har kommit att bli en av världens största folkrörelser och hur detta har påverkat arkivväsendet och de verktyg som står till buds för arkivarier och deras besökare. Utifrån ett kritiskt perspektiv problematiserar jag också hur fenomenet släktforskning förändrar synen på historia och hur historia produceras och konsumeras, men också hur det påverkar synen på familj och släktrelationer i dagens samhälle. Slutligen argumenterar jag för att arkivpedagogiken behöver utvecklas utifrån ett normkritiskt perspektiv och att teoretiker och praktiker bör samverka för att utveckla nya metoder och verktyg för kritiskt lärande.
Utifrån de kommentarer jag fick ska jag nu vidareutveckla mitt konferenspaper och skriva om det till en artikel som jag kan publicera i ett forum som riktar sig till arkivpedagoger i synnerhet och kulturarvsforskare och praktiker i allmänhet, men ni kan läsa det redan nu på konferensens hemsida. Hör gärna av er om ni har några frågor!
