Mötesplatser för trons och livets frågor
Kalmar läns museum deltar i projektet "Mötesplatser för trons och livets frågor", vilket leds och finansieras av Svenska kyrkan. Projektet började som ett samarbete mellan länsmuseet och Växjö stift och har nu utvecklats till ett nationellt projekt i vilket flera församlingar från Växjö, Strängnäs och Västerås stift deltar. Aktiviteterna riktar sig till ungdomar och är en del av konfirmandundervisningen. Syftet är att använda kyrkorummet som ett pedagogiskt rum som får utgöra bryggan mellan olika tider. Genom tidsresemetodiken upptäcks nya perspektiv på den historiska miljön och dess berättelser, vilka kan kopplas till aktuella frågor i samtiden. I tidsresorna får konfirmanderna möjlighet att diskutera dessa frågor och reflektera kring livet och den kristna tron. Här kan ni se en film om projektet.
Jag har precis blivit involverad i projektet som extern utvärderare. Idag följde jag med på min första tidsresa i kyrkorummet. Vi besökte Hakarp kyrka, som ligger i Huskvarna och är en del av Växjö stift. Scenariot som vi skulle iscensätta i rollspelet utspelade sig 1829 och kretsade kring kyrkans takmålningar. Målningarna i taket påbörjades 1729 och gestaltar olika scener ur Bibeln, exempelvis paradiset, helvetet, den yttersta domen, uppståndelsen och försoningen. Hundra år senare var det tal om att renovera kyrkan och måla taket vitt, men även altartavlan, predikstolen och andra utsmyckningar, vilket låg i linje med det rådande idealet med vita ljusa kyrkor.* I tidsresan fick konfirmandera diskutera huruvida de tyckte att kyrkans interiörer skulle målas om eller om det fanns en poäng med att bevara det gamla. Detta kunde sedan kopplas till frågan om bevarande/utvecklande av kulturarv även i vår tid. Det var intressant att höra konfirmandernas tankar kring detta, för även om det var tydligt att många kanske inte hade så välutvecklade tankegångar kring varför något ska bevaras eller förändras hade de ändå en känsla för värdet av kulturarv och historia, men också för historiens föränderlighet. Under rollspelet fick konfirmanderna närstudera målningarna, diskutera deras innebörd både ur ett kulturhistoriskt och kristet perspektiv, och sedan tolka motiven med hjälpa av egna illustrationer och texter. Bilden ovanför är tagen från den avslutande redovisningen.
Själv tycker jag att tidsresemetodiken är en bra metod för att lyfta in kyrkorummet i konfirmandundervisningen och göra det relevant för dagens ungdomar. Det är ändå de som kommer att besluta om framtidens bevarande/utvecklande av Sveriges kyrkor och först med en djupare förståelse av deras symboliska och praktiska betydelse kan välgrundade beslut tas. Jag tror också att de flesta av de konfirmander som deltog uppskattade tidsresan och att få arbeta med spatialitet, materialitet och kreativitet som utgångspunkt, vilket förhoppningsvis underlättade lärandet. Men jag såg också vissa problem som metoden medförde, bland annat hur dåtid och nutid kan kopplas ihop på ett tydligt sätt, och det är dessa som ska undersökas vidare i utvärderingen av projektet. Så fortsätt gärna att följa projektet via denna blogg samt via länsmuseets och Svenska kyrkans hemsidor!
* 1858 beslutade församlingen faktiskt att måla över altartavlan, predikstolen, taklister, tavelramar och kyrkbänkar med ett tjockt lager vit färg. 1894 gjordes en renovering där man tvättade bort den vita färgen och återställde originalmålningarna.
